Böckernas Kuba – broschyr inför bokmässan 2002

2002 deltog Silc för första gången på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg . Vi hade inte mycket annat att ställa ut än Florence Laag Brandells 726 dagar – ögonblicksbilder och personliga intryck från Zimbabwe och broschyren Böckernas Kuba. Med tiden har Silc förlags katalog vuxit till ett tiotal titlar.

Broschyren består av Alexis Gainzas text Mina böckers Kuba, som beskriver hur censuren radderar det kubanska litterära kulturarvet från honom och alla andra på Kuba, och min artikel Böckernas återkomst, som handlar om de fria bibliotekens uppkomst och funktion. Läs här: Böckernas Kuba.

Artikeln berättar om hur Berta Mexidor Vázquez och Ramon Humberto Colas hör Fidel Castro föklara för en journalist på bokmässan i Havanna 1998 att: ”Det finns inga förbjudna böcker på Kuba, vi har bara inte pengar att köpa dem för.”

Med detta som utgångspunkt inledde arbetet med att låna ut alla de böcker som de själva ägde och som deras aktivistvänner ägde, och som de alltid ansett var förbjudna.

De fria biblioteken blev förstås snabbt motarbetade av säkerhetspolisen, och i arresteringsvågen 2003 arresterades ett 20-tal bibliotekarier och deras bibliotek förstördes. Berta och Ramon hade då redan gått i exil, och lämnat över ansvaret för de 80-tal bibliotek som vuxit upp på Kuba till Gisela Delgado som fortfarande driver verksamheten vidare.

Kubansk opposition – med öppenhet som ledstjärna – Tidskriften Latinamerika 4/99

Detta var den första artikeln jag skrev om Kuba. Jag skrev den på våren 1999, – när den kubanska revolutionen precis fyllt 40 år – efter att jag kommit hem från tre månader i Havanna. Under de månaderna samlade jag material till en uppsats som försöker besvara frågan hur processen att blir dissident ser ut.

Upplevelsen var omvälvande. Den viktigaste erfarenheten var kanske hur öppet de kubanska demokratiaktivisterna då precis som nu arbetar. Förhoppningsvis kommer det fram i artikeln. Det mesta av deras berättelser gäller dessutom fortfarande.

Artikeln finns tyvärr bara som PDF: Tidskriften Latinamerika 4-99

Den bästa artikeln om 50-årsfirandet av revolutionen som jag är läst skrevs av den mexikanske vänsterikonen Jorge Castañeda och publicerades i Newsweek härom veckan.

Salir a la disidencia – Una teoría sobre cómo devenir disidente en las condiciones de Cuba

This is my master thesis in Sociology. It is based on aproximately 20 interviews with Cuban democracy activists, and in theories on social and political change. The interviews were made during a couple of months on the island in 1998. The text was finished a couple of years later. It was approved by the Department of Sociology at the University of Gothenburg.

Este texto es mi tesis de sociologia. Se basa en entrevistas con unos 20 activistas por la democracia en Cuba, y en teorías sobre cambio social y político. Las entrevistas hice durante un par de meses en la isla en el 1998. El texto terminé un par de años despues, y fue aprobado por la institución de sociologia de la Universidad de Gotemburgo.

Salir a la disidencia – Una teoría sobre cómo devenir disidente en las condiciones de Cuba

 Abstract in English

The aim of this work is to describe the individual process of a person on his or her way to dissidence in Cuba. The second is to create a study based on Grounded Theory – using categories created within the symbolic interaccionism – which can explain why it takes so long to become a dissident in Cuba, and why they were so few in 1998, when this study was conducted. The material consists of interviews with dissidents living in Havana, text material published in Cuba by the government, and various secondary sources.

A precondition of the theory is that the future dissident starts the process of becoming a dissident as an integrated part of the regime. The process begins when he or she discovers a set of moral and interest conflicts with the government, and is brought along by his or her personal need of finding ways of resolving them. It endures several years, passes through various steps and ends with a political act: an act that questions the legitimacy of the regime and which the government finds necessary to repress.

This process of maturation is blocked by several obstacles to political action: 1, The lack of individual rights, 2, the disappearance of independent social spaces, 3, the destruction of political symbols, and 4, the fusion of national and revolutionary identities, located on four different levels of society. To pass through these obstacles the future dissidents use sources of inspiration, in which they find symbols and identities that can be used to describe and criticize the regimen from another stream of action than the one naturalized in the government discourse.

The reasons to why it takes so long to become a dissident and why there are so few is, according to this theory, the strength of the obstacles in the Cuban society as well as the lack of sources of inspiration.

Sinopsis en Español

El primer objetivo de este trabajo es describir el proceso individual de una persona en su camino hacia la disidencia en Cuba. El segundo es crear un estudio basado en Grounded Theory – utilizando categorías creadas en el marco del interaccionismo social – que pueda explicar las razones por las que dicho proceso lleva tanto tiempo y por qué en 1998, año en que se realizó el presente estudio, existían tan pocos disidentes. El corpus utilizado consiste fundamentalmente en entrevistas con disidentes en La Habana, textos publicados por el gobierno en Cuba y otras fuentes secundarias.

Una premisa de la teoría es que el futuro disidente comienza el proceso como integrado en el régimen. El proceso empieza cuando la persona descubre conflictos morales y de intereses con el gobierno, y se siente impulsado por la necesidad individual de encontrar formas de resolverlos. Este percurso dura muchos años y pasa por varias etapas. Su finalización está marcada por el momento en el que la persona realiza un acto político; un acto que desafía la legitimidad del régimen y que el gobierno siente la necesidad de reprimir.

Dicho proceso de maduración está bloqueado por cuatro obstáculos a la acción política: 1) La falta de derechos individuales; 2) la desaparición de espacios sociales independientes; 3) la destrucción de símbolos políticos; y 4) la fusión de identidades nacionales con revolucionarias. Estos obstáculos estan organizados en cuatro niveles de la sociedad. Para vencer los obstáculos el futuro disidente necesita fuentes de inspiración donde encontrar símbolos e identidades que pueda utilizar para describir y criticar el régimen desde otra corriente de acción que la naturalizada por el discurso del gobierno.

Las razones por las que el individuo tarda tanto tiempo en salir a la disidencia, así como de por qué hay tan pocos disidentes radican, según esta teoria, en la fuerza de los mencionados obstáculos en la sociedad cubana y en la falta de fuentes de inspiración.

Friheten kan komma snabbt – NEO nr 2 mars/april 2008

Nedanstående artikel publicerades i senaste NEO i en något kortad version.

Friheten kan komma snabbt – NEO nr 2 mars/april 2008 

När den kubanska fria bibliotekarien Gisela Delgado vid ett seminarium i riksdagen häromveckan fick frågan om den kubanska oppositionen var redo att ta över efter Fidel Castro, svarade hon att det var svårt att veta.

- Men vad som är säkert – förklarade hon – är att alla höger- som vänsterdiktatorer tror att de kommer att sitta kvar vid makten för alltid. Det är alltid en överraskning för dem att förlora makten. Och de inom regimen som planerar att ta över efter en diktator, tror alltid att de kan ta över hela makten, och ärva hela auktoriteten. Men så blir det aldrig.

Fidel Castro har avgått. Här finns demokratiaktivister som kan kommentera.

Idag har Fidel Castro meddelat att han inte ställer upp som president i framtiden. För de journalister som behöver kommentarer från Kuba kan denna kontaktlista vara av värde

På Kuba

Julia Nunez Pacheco Joana Fernandez (spanska och engelska) +46709594562 +5378610900
Julia och Joana är mor och dotter till den liberale journalisten och översättaren Adolfo Fernandez Sainz som dömdes till 15 år i fängelse våren 2003. Adolfo har arbetat med många svenska journalister och politiker genom åren och intervjuades bla av svt i samband med arresteringen av tre svenska journalister i Havanna augusti 2000. Båda har varit mkt aktiva i rörelsen Damerna i vitt, Damas de Blanco, som utanför en kyrka i Havnna varje vecka protesterar mot fängslanden av oppositionella.
En längre text om Adolfo, Julia och Joana finns här.

Vad jag vet har Joana nyligen flyttat till Miami, men Julia är kvar i Havanna

Ett annat Kuba är möjligt – GT 30 augusti 2002

Denna artikel skrevs i samband med Fritt forum som genomfördes på Heden i Göteborg under ett par år i början av 2000-talet. Det var samtidigt som Attac hade sina bästa år och alla organisationer försökte övertyga varandra om att ett annat något var möjligt. Svensk-kubanska föreningens förhoppning var förstås att Kuba skulle visa vägen den den nya världen.

Ett annat Kuba är möjligt – GT 30 augusti 2002

På lördag håller Svensk-kubanska föreningen (Svek) möte på Fritt forum på temat ”Kuba visar att en annan värld är möjlig”. De kommer att prata om hur bra de tror att sjukvården, skolan och ”gräsrotsdemokratin” är på Kuba, och om hur mycket kubanerna tycker om revolutionen. Men tro inte på vad de säger!

Brev till Sveriges folkbibliotek om förtrycket mot Kubas fria bibliotek – maj 2003

Detta brev skickade Silc till alla Sveriges bibliotek i maj 2003 för att uppmärksamma dem på förtrycket av de fria biblioteken på Kuba. Jag tror inte att någon svarade. Generellt har intresset för de fria biblioteken varit mycket svagt i Bibliotekssverige, med några undantag i Uddevalla, Stockholm, Uppsala och något till.

Istället för beundran för de kubanska bibliotekariernas arbete och vilja till stöd har de mötts med misstänksamhet för att de inte har biblioteksutbildning, och för att det inte är offentligt finansierade. Att de försöker fylla bibliotekets mest centrala uppgift – att erbjuda människor att själva läsa vilken litteratur de vill – under mycket hårt förtryck har för de flesta varit helt ointressant.

Bilden på Hector och Gisela – tidningen Nu våren 2005

Denna artikel publicerades i tidningen Nu och i ett par andra tidningar våren 2005, efter att Gisela Delgado hade berättat om hur maken Hector Palacios hälsa förvärrats i fängelset.

Bilden på Hector och Gisela – tidningen Nu mfl våren 2005

Bilden på Hector och Gisela som dansar i sitt vardagsrum togs när Hector hade två månader kvar i den relativa friheten på Kuba. Den sitter på min anslagstavla sedan arresteringsvågen av kubanska demokratiaktivister 17 till 19 mars 2003, för att de är så romantiska.

Å ena sidan passar de in en lång tradition av aktivistpar: Den äldre, benhårde, garvade Hector Palacios, framstående dissident sedan decennier, adopterad som samvetsfånge av Amnesty i omgångar, håller ömt om, och öppnar medvetet eller omedvetet, dörrarna för den skarpare, radikalare och betydligt yngre Gisela Delgado.

Artikel om Kubas fria bibliotek till bokmässan 2001

Denna artikel skrevs i samband med bokmässan i Göteborg 2001. Kommer inte ihåg om den publicerades. Däremot har Berta och Colás varit Sverige på besök ett par gånger sedan dess och bland annat tagit emot Lars Leijonborgs demokratipris.

Gisela Delgado förbjöds att lämna Kuba under många år och fick aldrig komma till bokmässan trots att mässan bjöd in henne gång efter annan. I januari 2008 var hon dock här efter att maken och fd samvetsfången fått lämna Kuba för vård i Spanien.

Artikel om Kubas fria bibliotek till bokmässan 2001

”Det finns inga förbjudna böcker på Kuba, vi har bara inte pengar att köpa dem för”, svarade Fidel Castro när en utländsk journalist på bokmässan i Havanna 1998 frågade om censuren på Kuba.

Saludos Erik

Es un gusto estar en Suecia y poder saludarte Hector y yo, y poder ver a los amigos que durante mucho tiempo han viajado a Cuba preocupados por la situacion nuestra.

Abrazos Hector y Gisela

¡Hasta los Muros de las Prisiones Son Penetrables! – Miscelaneas de Cuba, 24 de febrero 2007

Este artículo escribí despues de haber hablado con Hector Palacios por primera vez en muchos años. El texto se publicó en Miscelaneas de Cuba el 24 de febrero.

¡Hasta los Muros de las Prisiones Son Penetrables!

23 de febrero 2007. Recién hablé con Héctor Palacios, por primera vez en cuatro años, y siento que su mensaje es realmente importante. El 6 de diciembre del año pasado recibí el sms más reconfortante de mi vida. Decía: ”¡Héctor está libre! ¿Hablaste con Gisela? Hanna H.”