Valvaka i Minsk – NU 11/2003

I mars 2003 var det lokalval i Vitryssland. 28000 kandidater i landet konkurrerade om 27000 mandat. Inte mördande direkt. Men för de få oppositionella var motståndet massivt. Jag var där för att se hur själva rösträkningen gick till och hur unga politiker arbetade för att minimera regeringens röstfusk.

Ungdomarnas metoder var noggranna och sofistikerade. För att kontrollera resultatet räknade de alla som röstade under fyra dagars förhandsröstning och sedan under själva valdagen. Därmed kunde de se om valnämnden lämnade korrekta siffror på hur många som röstat. I  flera av valkretsarna visade det sig dock att observatörerna bara registrerat drygt hundra förhandsröstande, men att valnämnden redovisade mer än 700, och att en mycket stor andel av just dessa gick till regeringens kandidat. Valfusket var uppenbart för alla som var där. Förhoppningsvis visar min krönika från valvakan hur det hela gick till:

Valvaka i Vitryssland – NU 11 2003

 

Maktkamp i Bosnien – Nerikes Allehanda 22 november 1997

Två år efter Daytonavtalet var det i november 1997 nyval till parlamentet i Republika Srpska. Freden bestod fortfarande, men maktkampen inom den serbiska entiteten var stark. Carl Bildts strategi hade varit att ge det internationella samfundets stöd till Biljana Plavsic som styrde i Republika Srpskas största stad Banja Luka, för att marginalisera Radovan Karadzic som styrde från krigshuvudstaden Pale, precis utanför Sarajevo.

Jag skrev en krönika om detta i Nerikes Allehanda inför valet: Maktkamp i Bosnien – Nerikes Allehanda 22 november 1997 Faran med strategin som många såg då var att Plavsic skulle vinna över Karadzic, men därefter överta hans maktstruktur. Men så blev det inte. Bildts strategi lyckades. I valet halverades nästan stödet för Karadzic parti SDS, och genom en brokig koalition blev Milorad Dodik, vars parti bara hade 2 av 83 mandat i parlamentet, premiärminister. Därmed var såväl Karadzic som hans allierade utmanövrerade från den politiska makten, och det blev möjligt för Republika Srpska att ta emot internationellt bistånd för återuppbyggandet. (En mycket bra beskrivning av den bosniska politiken åren efter Dayton finns i International Crisis Groups rapport ”Doing Democracy a Disservice” (PDF)

”På väg ur ruinerna” och ”Vem skall styra Bosnien?” – Nerikes Allehanda juni 1996

När jag reste i Bosnien våren 1996 hade landet precis vaknat till liv efter kriget, och för varje dag blev det allt tydligare vilken oerhörd förstörelse som kriget lett fram till, såväl materiellt som moraliskt. Jag skrev två artiklar i Nerikes Allehanda efter resan och när jag läser dem nu så kommer några av frågeställningarna jag brottades med då tillbaka.

När Jugoslavien gick till val 1990 röstade 94 procent av Bosnienkroaterna, 92 procent av Bosnienserberna och 76 av de bosniska muslimerna på partier med uttalad nationell profil.

Det bosniska liberala partiets (LDS) dåvarande partiordförande Razim Kadic berättade att ”om vi i Bosnien eller någon annan uppfattat dessa siffror, och insett allvaret i dem, skulle man kanske kunnat förhindra det som nu hänt. [...] När nationalitet också innebär en politisk vilja finns det inget behov av demokratiska val.”

I Banja Luka låg skammen tjock över hela staden. Där den stora moskén en gång legat fanns bara en igenvuxen grusplan. Ett monument i sig.  Milan Tukic från det socialliberala partiet i Republika srpska berättade att ”det finns inte längre några sociala mönster eller strukturer här, på gott och ont.   Bara en oformlig social massa”.

Först var det kommunisterna som raderade klasserna, sedan nationalisterna som rensade ut alla icke-serber. När nu alla skulle ha samma identitet, så hade ingen en egen identitet.

På väg ur ruinerna – Nerikes Allehanda 27 juni 1996

Vem skall styra Bosnien? – Nerikes Allehanda 29 juni1996

 

Serbien nära erkänna Bosnien och Kroatien – Bohusläningen 7 juni 1995

Efter en resa till Belgrad i maj 1995 förutspådde jag att Milosevic snart skulle erkänna Bosnien och Kroatien för att vrida makten ur händerna på Karadzic. Ett halvår senare var det också just vad som hände i samband med Daytonförhandlingarna. Trots att den jugoslaviska federala armén inte längre deltog i kriget, och Serbiens gräns till Bosnien var stängd, så var det med Milosevic som fredsavtalet skrevs.

Det var min första artikel om internationella frågor som publicerades tror jag, och det skedde i den för svensk opinionsbildning centrala tidningen Bohusläningen.

Serbien nära erkänna Bosnien och Kroatien – Bohuslänningen 7 juni 1995

Den enda röstens dialog – Öppet på Designstudio S, sept 2004

Sommaren och hösten 2004 gjorde Designstudio S ett projekt med syftet att samla böcker till Kubas fria bibliotek (1 – 2). Projektet bestod dels av ett antal appeller om vikten av det fria ordet, dels av en insamling av böcker. Projektet var ett resultat av en artikel i Svd från bokmässan 2003 om Ramon Colas, som tillsammans med sin fru Berta Mexidor Vazquez grundade det första fria biblioteket på Kuba.

Projektet uppmärksammades i ett antal tidningar vilket gjorde att det strömmade in fler böcker än vi någonsin kunde tänka oss, ca 600, på både spanska och engelska. De mest relevanta böckerna skickades sedan under åren därefter med de delegationer som åkte till Kuba för Silcs räkning och med ett antal turister. Resten sålde vi till ett antikvariat för att kunna köpa de böcker biblioteken behövde. Alla böcker märktes med en stämpel för att de ska kännas igen på Kuba.

Till projektet publicerade Designstidio S dessutom en skrift med ett antal texter som beskrev bakgrunden till projektet, och till bristen på böcker på Kuba. Jag skrev en av texterna som publiceras nedan. (Samarbetet med Designstudio S, ledde sedan vidare till att Sandra Praun formgav Silc förlags bok Mörkläggning (Köp!))

Den enda röstens dialog – Designstudio S, sept 2004

Erik Jennische

”Språket är det som revolutionen sist av allt vill rubba, kanske därför att det skulle äventyra dogmen och makten. Genom att lägga fast språket i bestämda mönster, som vi uppfattar som klichéer och intetsägande fraser men som har motsatt syfte: att fungera som termer, exakta beteckningar, söker revolutionen både stabilisera en värdegemenskap och göra all kommunikation enkel och effektiv – som i krig.”

Böckernas Kuba – broschyr inför bokmässan 2002

2002 deltog Silc för första gången på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg . Vi hade inte mycket annat att ställa ut än Florence Laag Brandells 726 dagar – ögonblicksbilder och personliga intryck från Zimbabwe och broschyren Böckernas Kuba. Med tiden har Silc förlags katalog vuxit till ett tiotal titlar.

Broschyren består av Alexis Gainzas text Mina böckers Kuba, som beskriver hur censuren radderar det kubanska litterära kulturarvet från honom och alla andra på Kuba, och min artikel Böckernas återkomst, som handlar om de fria bibliotekens uppkomst och funktion. Läs här: Böckernas Kuba.

Artikeln berättar om hur Berta Mexidor Vázquez och Ramon Humberto Colas hör Fidel Castro föklara för en journalist på bokmässan i Havanna 1998 att: ”Det finns inga förbjudna böcker på Kuba, vi har bara inte pengar att köpa dem för.”

Med detta som utgångspunkt inledde arbetet med att låna ut alla de böcker som de själva ägde och som deras aktivistvänner ägde, och som de alltid ansett var förbjudna.

De fria biblioteken blev förstås snabbt motarbetade av säkerhetspolisen, och i arresteringsvågen 2003 arresterades ett 20-tal bibliotekarier och deras bibliotek förstördes. Berta och Ramon hade då redan gått i exil, och lämnat över ansvaret för de 80-tal bibliotek som vuxit upp på Kuba till Gisela Delgado som fortfarande driver verksamheten vidare.

Kubansk opposition – med öppenhet som ledstjärna – Tidskriften Latinamerika 4/99

Detta var den första artikeln jag skrev om Kuba. Jag skrev den på våren 1999, – när den kubanska revolutionen precis fyllt 40 år – efter att jag kommit hem från tre månader i Havanna. Under de månaderna samlade jag material till en uppsats som försöker besvara frågan hur processen att blir dissident ser ut.

Upplevelsen var omvälvande. Den viktigaste erfarenheten var kanske hur öppet de kubanska demokratiaktivisterna då precis som nu arbetar. Förhoppningsvis kommer det fram i artikeln. Det mesta av deras berättelser gäller dessutom fortfarande.

Artikeln finns tyvärr bara som PDF: Tidskriften Latinamerika 4-99

Den bästa artikeln om 50-årsfirandet av revolutionen som jag är läst skrevs av den mexikanske vänsterikonen Jorge Castañeda och publicerades i Newsweek härom veckan.

Allt hårdare domar på Kuba – DN Kultur 13 juni 1999

Den här artikeln skrev jag sommaren 1999 efter att Elizardo Sanchez Santa Cruz skickat en rapport om den kubanska regeringens bruk av dödsstraff de sista åren på 1990-talet.

Rapporten var sammanställd av honom och hans bror Gerardo och kom med ett antal bilagor med notiser om domar och avrättningar från kubanska tidningar, domstolspapper och vittnesmål. Nedan finns några av dessa bilagor. Många av notiserna presenterades med en vinjett med texten ”Contra delitos” (Mot brotten).

Allt hårdare domar på Kuba. Den kubanska brottsbalken har reformerats, minst tolv personer har avrättats i år – DN Kultur 13 juni 1999

ERIK JENNISCHE

Förra veckan avrättades två personer på Kuba för mord på fyra turister. Minst tolv personer har därmed arkebuserats på Kuba i år, och fler lär det bli.

Den kubanska kommissionen för mänskliga rättigheter och nationell försoning publicerade nyligen en rapport med titeln ”Dödsstraff i Kuba, kommentarer”. Tre sidor sammanfattning och en ordentlig bunt bilagor med tidningsklipp, brev och lagparagrafer beskriver väl konsekvenserna av Fidel Castros uppmaning från början av året att inte spara något krut i kampen mot brottsligheten.

De proprietära partiprogrammens tid är över! – Att dricka liberalt 17 november 2008

Idag publiceras denna artikel på Att dricka liberalt. Hoppas att den gillas.

Erik

Socialdemokraternas supporterorganisation, folkpartiets medlemsvärvningskampanj och KDU:s argument för att inte ha någon medlemsavgift visar återigen att partipolitiken håller på att dö Sverige. Men det är få som tar det på allvar.

Demokrati främsta syftet med bistånd – Frisinnad tidskrift 3/2008

Denna artikel publicerades i senaste numret av Frisinnad tidskrift. Förhoppningen är fortfarande att den svenska demokratibiståndspolitiken ska få en nystart.

Demokrati främsta syftet med bistånd – Frisinnad tidskrift 3/2008

I regeringsförklaringen 2006 sa Fredrik Reinfeldt i avsnittet om biståndspolitiken att ”Arbetet för att stärka demokrati ges starkare prioritet. Särskilda insatser görs för att främja demokrati i diktaturer som Kuba och Vitryssland.” Det är det viktigaste en svensk statsminister uttalat om Kuba och Vitryssland på decennier, och innebär förhoppningsvis början till ett radikalt skifte i Sveriges position till totalitära stater.

Friheten kan komma snabbt – NEO nr 2 mars/april 2008

Nedanstående artikel publicerades i senaste NEO i en något kortad version.

Friheten kan komma snabbt – NEO nr 2 mars/april 2008 

När den kubanska fria bibliotekarien Gisela Delgado vid ett seminarium i riksdagen häromveckan fick frågan om den kubanska oppositionen var redo att ta över efter Fidel Castro, svarade hon att det var svårt att veta.

- Men vad som är säkert – förklarade hon – är att alla höger- som vänsterdiktatorer tror att de kommer att sitta kvar vid makten för alltid. Det är alltid en överraskning för dem att förlora makten. Och de inom regimen som planerar att ta över efter en diktator, tror alltid att de kan ta över hela makten, och ärva hela auktoriteten. Men så blir det aldrig.

Det blir ingen demokrati om inte demokraterna kommer till makten

Bertil Ohlin-institutet inbjuder varje år framstående politiker att hålla en föreläsning om en dagsaktuellt ämne. 2007 års tal hölls av Gunilla Carlsson på temat den nya utvecklingspolitiken.

Inför föreläsningen ombads jag att skriva en text om framtidens demokratibistånd som underlag till den efterföljande paneldiskussionen. Carlssons anförande och min text publiceras nu i en skrift i ett samarbete mellan Bertil Ohlin-institutet och Silc. Skriften finns att beställa här, eller ladda ned här: Det blir ingen demokrati om inte demokraterna kommer till makten

Pressmeddelande

”Risken är att Sverige sitter på de anklagades bänk när Vietnam blir demokratiskt”

Bertil Ohlininstitutet i samarbete med Silc: Ny skrift om svenskt demokratibistånd.

Vid den årliga Bertil Ohlinföreläsningen i slutet av förra året stakade biståndsminister Gunilla Carlsson ut riktningen för alliansregeringens demokratibiståndspolitik.

”På ett helt annat sätt än tidigare regeringar ska vi nu identifiera strategier och verktyg som verkligen kan göra skillnad i kampen för en friare värld. Vi har många exempel på att decennier av svenskt bistånd, som sagt sig bygga på en strävan att främja demokrati och mänskliga rättigheter, men som inte givit resultat. Det är ett tragiskt faktum att många av våra samarbetsländer fortfarande är ofria.”

Gunilla Carlssons anförande ”En ny utvecklingspolitik – med friheten i centrum” publiceras nu i skriftform, tillsammans med Erik Jennisches uppsats ”Det blir ingen demokrati om inte demokraterna kommer till makten”.

Erik Jennische, styrelseledamot i Silc, skräder inte orden när han kritiserar delar av de senaste decenniernas biståndspolitik.

”Sverige, med sitt mångåriga stöd till kommunistpartiet i Vietnam, kan i framtiden komma att sitta på de anklagades bänk när Vietnam får en demokratisk regering som vill göra upp med landets egen historia.”

I en särskild granskning av tankarna bakom svenskt demokratibistånd konstaterar han att strategin undvikit det uppenbara, nämligen att det inte blir någon demokrati om inte demokraterna kommer till makten.

För ytterligare frågor, kontakta:

Mikael T. Eriksson, pressekreterare åt Gunilla Carlsson, 0703-032951.

Gunnar Fröroth, ordförande Bertil Ohlininstitutet, 0704-401000

Gunilla Davidsson, generalsekreterare Silc , 0709558492

Erik Jennische, styrelseledamot Silc, 0707 818145

Mordet är en logisk följd på Putins politik – GP 11 oktober 2006

Denna artikel skrev jag och Gunilla Davidsson på Silc samma dag som vi hörde att Anna Politkovskaja hade mördats. Den publicerades senare i GP. Sedan dess har det svenska demokratibiståndet till Ryssland i praktiken helt avvecklats. Det är helt obegripligt.

Mordet är en logisk följd på Putins politik

Mordet på den ryska journalisten Anna Politkovskaja måste vara droppen som får omvärldens bild av Ryssland att förändras. Sveriges nya regering bör agera på ett helt annat sätt än de tidigare.

Demokrati måste vara millenniemål!

Denna artikel skrevs av mig och Silcs ordförande Lennart Nordfors inför Carin Jämtins första millennimålsrapport. Det är ju ett problem att FNs två viktigaste värden och syften, att främja fred och mänskliga rättigheter, inte finns med bland millenniemålen. Jag vet inte om den någonsin publicerades.

Demokrati måste vara millenniemål

Idag presenterar biståndsminister Carin Jämtin regeringens första milleniemålsrapport. Det blir ytterligare en beskrivning av hur mycket Sverige gjort för att minska fattigdomen i världen.

Första artikeln om Dawit Isaak – Expressen 18 april 2002

Denna artikel publicerade Johan Öbrink och jag i Expressen i 18 april 2002 och någon vecka senare i Svenska dagbladet. Det var ett halvår efter att Dawit Isaak greps och fängslades i Eritrea. Fram till dess hade TT publicerat ett telegram om att en svensk journalist gripits, men varken de svenska medierna eller UD hade brytt sig om att följa upp historien.

UD sviker – Expressen 18 april 2002

Den svenske medborgaren och journalisten Dawit Isaac sitter sedan i september i fängelse i Eritrea. Förra veckan rapporterade journalistorganisationen CPJ att Dawit Isaac i början av april fördes till sjukhus där han vårdas för post-traumatisk stress orsakad av tortyr. Hittills har svenska myndigheter inte ansträngt sig för att hjälpa honom

”Varelaprojektet – Radikal utmaning” – Kuba inifrån, KIC 2005

Under 2005 skrev Henrik G Ehrenberg boken Kuba inifrån med ambitionen att låta Oswaldo Payá berätta om Varelaprojektet och hur han och hans parti MCL arbetar. Publikationen var ett samarbetsprojekt mellan KIC och Silc. Något år senare publicerades boken även på engelska.

Jag skrev en artikel i boken om hur Varelaprojektet är förankrat i den kubanska konstitutionen och lagstiftningen. Förhoppningen var att visa hur konstruktivt projektet är.

”Varelaprojektet – Radikal utmaning” – Kuba inifrån, KIC 2005

Erik Jennische

Det verkligt radikala med Varelaprojektet, och som gör det till en föregångare i arbetet för demokrati på Kuba, är att det utmanar det kubanska statsskicket utifrån dess egna centrala dokument. Det sätter makten över staten i medborgarnas händer, och förklarar i inledningen: ”Republiken Kubas konstitution garanterar medborgarna rätten att föreslå förändringar i lagstiftningen, och erbjuder tillvägagångssättet för att folket suveränt och demokratiskt genom en folkomröstning ska bestämma över förändringarna och innehållet i lagarna.” Men det viktigaste är kanske ändå att projektet utmanar regeringen med frågan, vågar ni följa era egna regler?

Om Osvaldo Alfonso Valdez arrestering – fp Västmanland mars 2004

Om Osvaldo Alfonso Valdez arrestering – fp Västmanland mars 2004

Den 17 mars för precis ett år sedan fick jag ett meddelande från Havanna om att min vän ordföranden för det liberala partiet ”Partido liberal democrático de Cuba”, Osvaldo Alfonso Valdez hade fängslats av den kubanska polisen. Ett tiotal poliser hade stormat familjens hem, snokat igenom allt, beslagtagit mängder med böcker, en dator och allt det arbetsmaterial som han och hans hustru den oberoende journalisten Claudia Marquez Linares använder i sina arbeten.

Ett annat Kuba är möjligt – GT 30 augusti 2002

Denna artikel skrevs i samband med Fritt forum som genomfördes på Heden i Göteborg under ett par år i början av 2000-talet. Det var samtidigt som Attac hade sina bästa år och alla organisationer försökte övertyga varandra om att ett annat något var möjligt. Svensk-kubanska föreningens förhoppning var förstås att Kuba skulle visa vägen den den nya världen.

Ett annat Kuba är möjligt – GT 30 augusti 2002

På lördag håller Svensk-kubanska föreningen (Svek) möte på Fritt forum på temat ”Kuba visar att en annan värld är möjlig”. De kommer att prata om hur bra de tror att sjukvården, skolan och ”gräsrotsdemokratin” är på Kuba, och om hur mycket kubanerna tycker om revolutionen. Men tro inte på vad de säger!

Putin besöker Kuba – Uppsala Utrikespolitiska förenings tidskrift vt. 2001

Putin besöker Kuba – Uppsala Utrikespolitiska förenings tidskrift vt. 2001

December 2000 var en relativt vanlig månad vad gäller händelseutvecklingen på Kuba. Revolutionen firade ytterligare segrar när några turisthotell blev klara, och de tevesända rundabordssamtalen om ”folkmordsblockaden” fortsatte att varje kväll anklaga USA och exilkubanerna för nästan allt ont i hela världen, inklusive rösträkningsproblemen och att George W. Bush blev vald till president. Det enda ovanliga i den officiella bilden av Kuba var att Vladimir Putin kom på besök. Men det är inte där som man kan finna fröna till Kubas framtid, de finns någon annan stans.

Dissidenter på Kuba – SvD 10 mars 2001

Dissidenter på Kuba – SvD 10 mars 2001
Idag har ordföranden för ett av Kubas socialdemokratiska partier, Vladimiro Roca suttit i isoleringscell i 1200 dagar på Kuba, och den svenska socialdemokratin har knappt lyft ett finger för att få honom fri.

I juli 1997 greps Roca och tre andra dissidenter som tillsammans hade skrivit en kritisk analys av handlingarna inför det kubanska kommunistpartiets femte kongress. Dessutom hade han via en radiostation i Miami uppmanat kubanerna att bojkotta de förestående valet för att visa sitt avståndstagande från regeringen.