Fidel Castro visar sig vara räddast av alla – Axess i juni 2003

Denna artikel publicerades i Axess i juni 2003, några månader efter arresteringsvågen av kubanska demokratiaktivister.

screenshot.png

Fidel Castro visar sig vara räddast av alla

En stark regering är inte rädd för sina medborgare. Men för en svag regering är varje medborgares självständiga agerande ett hot som måste bekämpas.

I april dömdes 75 kubanska journalister, bibliotekarier, politiker, människorättsaktivister och fackföreningsledare till sammanlagt 1400 år i fängelse. För de äldre är de långa straffen säkra dödsdomar. Dessutom har de flyttats till fängelser långt från sina anhöriga. Journalisten Oscar Espinosa Chepe sitter nu i ett fängelse i provinsen Guantanamo, drygt 80 mil från hustrun Miriam Leiva i Havanna. Hon får bara besöka honom två timmar var tredje månad.

Sedan tidigare fanns det cirka 250 identifierade politiska fångar på Kuba. Vad som är nytt är att så många dömts på en gång, och att den kubanska regeringen pratat om arresteringsvågen offentligt för att skrämma befolkningen till passivitet. Men har regeringen lyckats?

Kanske, rädslan bland alla dem som arbetar inom demokratirörelsen är självklart stor. Många av dem med mest erfarenhet och mest kontakter utomlands är fängslade och kommer inte att släppas förrän Kuba demokratiserats eller de avtjänat sina straff.

Ändå kan svaret lyda: antagligen inte. De drygt 20 000 som skrivit på Varelaprojektet, och därmed offentligt förklarat att de är för förändringar lever fortfarande i relativ frihet. Av de 100 fria bibliotek som fanns tidigare konfiskerades inte fler än 22 under arresteringsvågen, de politiska partierna fortsätter att samla stöd för sina idéer och nyhetsförmedlingen från de oberoende journalisterna är tät på Internet. Demokratirörelsen har tagit mycket stryk, men är inte nere för räkning.

Dessutom har hustrurna till de fängslade tagit till sig en latinamerikansk tradition som alltid varit effektiv mot förtryck. Varje söndag efter mässan i kyrkan Santa Rita de Casia vid korsningen 5 avenyn och 26 gatan i Miramar i Havanna, marscherar ett trettiotal kvinnor i vita kläder tyst några kvarter och kräver rättvisa för sina makar. Myndigheterna har nu meddelat att de inte får träffa sina fängslade ens var tredje månad. Vad visar det om inte att Fidel Castro är räddast av alla?

Erik Jennische
Generalsekreterare för Silc, Swedish International Liberal Centre

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: