Brev till Sveriges folkbibliotek om förtrycket mot Kubas fria bibliotek – maj 2003

Detta brev skickade Silc till alla Sveriges bibliotek i maj 2003 för att uppmärksamma dem på förtrycket av de fria biblioteken på Kuba. Jag tror inte att någon svarade. Generellt har intresset för de fria biblioteken varit mycket svagt i Bibliotekssverige, med några undantag i Uddevalla, Stockholm, Uppsala och något till.

Istället för beundran för de kubanska bibliotekariernas arbete och vilja till stöd har de mötts med misstänksamhet för att de inte har biblioteksutbildning, och för att det inte är offentligt finansierade. Att de försöker fylla bibliotekets mest centrala uppgift – att erbjuda människor att själva läsa vilken litteratur de vill – under mycket hårt förtryck har för de flesta varit helt ointressant.

Och det beror inte på okunskap. Biblioteksföreningarnas internationella samarbetsorgan IFLA har flera gånger publicerat rapporter om de fria biblioteken. Många nationella biblioteksföreningar har också antagit ställningstaganden om de fria biblioteken, vilka också har varit föremål för flera olika universitetsuppsatser.

En resolution från den kanadensiska biblioteksföreningen visar hur bizarr debatten är, när den förklarar att det största problemet för bibliotek på Kuba är USAs embargo, och att de ska tillsätta en kommission som ska granska om de fria biblioteken är instrument för andra länders ambition att störta den kubanska regeringen.

Man undrar ju vad de kanadensiska bibliotekarierna tror om bibliotekens makt, för att inte tala om hur oerhört svag de måste anta att den kubanska regeringen är om några tusen förbjudna böcker skulle vara ett allvarligt hot.

Stockholm 2003-05-13
Till Sveriges alla bibliotek

Bästa bibliotekarier

Jag skriver för att berätta om era kolleger på Kuba.

Den 18 – 20 mars släppte Fidel Castro loss den största vågen av förtryck mot kubanska demokrater på decennier. Drygt 80 journalister, politiker, människorättsaktivister, fackföreningsledare och fria bibliotekarier arresterades. Bara någon vecka senare hade 75 av dem dömts till sammanlagt 1400 år i fängelse. Av de dömda är 13 fria bibliotekarier.

Den fria biblioteksrörelsen har sedan starten 1998 i Las Tunas i östra Kuba etablerat sig som en av de viktigaste aktörerna för yttrande- och informationsfrihet på Kuba. Drivkraften är att erbjuda alla typer av litteratur, även den som regeringen inte vill att medborgarna ska läsa. Biblioteken har också utvecklats till små offentliga rum för kulturaktiviteter. Rörelsen består idag av drygt 100 bibliotek spridda över hela landet, 22 av dessa stormades av polisen under arresteringsvågen i mars.

Razzian mot Biblioteca Independiente Dulce Maria Loynaz som finns hemma hos ordföranden för biblioteksrörelsen Gisela Delgado och hennes make Hector Palacios inleddes vid 18-tiden den 20 mars. Kvarteret stängdes av, en enorm strålkastare sattes upp på gatan för att lysa in genom balkongen, 30 civila men beväpnade poliser störtade in i lägenheten.

Till en början undersökte de lägenheten metodiskt. Allt kontroversiellt filmades och packades i stora svarta sopsäckar: George Orwell, Astrid Lindgren, Maria Gripe, Mario Vargas Llosa, Guillermo Cabrera Infante och hela hyllan om mänskliga rättigheter. När de insåg hur mycket böcker och material som fanns började de ösa ned det i plastsäckarna, bland annat 30 kilo pysselmaterial som används till barnaktiviteter. Hector, som också arbetat för demokrati i många år, greps och är nu dömd till 25 års fängelse.

Silc har samarbetat med Kubas fria bibliotek sedan 2000 och har förmedlat flera tusen böcker, tidskrifter och studiematerial. I år har projektet stöd från Sidas folkrörelseanslag. Förra året fick Kubas fria bibliotek även folkpartiets demokratipris.

Min förhoppning är att ni vill ställa ut skriften Böckernas Kuba så att den svenska allmänheten kan läsa om det kulturella förtrycket på Kuba och om hur de fria biblioteken arbetar emot detta. Kanske finns det också intresse hos ert bibliotek för ett djupare samarbete med något av de fria biblioteken på Kuba (se hela listan på http://www.bibliocuba.org). De behöver extra mycket stöd och uppmärksamhet nu när förtrycket är så hårt.

Vi som arbetar med projektet kommer gärna på besök och berättar mer.

De långa fängelsedomarna drabbar förstås de anhöriga väldigt hårt. Besökstiden är två timmar var tredje månad, och många av fångarna har flyttats långt från sina familjer. Den ekonomiska situationen för familjerna är också svår eftersom i princip alla som arbetar för demokrati på Kuba förlorar sina anställningar. Silc har därför öppnat en fond till stöd för de politiska fångarna och deras familjer, Pg 12 57 83 – 1. Vi samlar in pengar till 15 av dem som vi haft mest kontakt med och hoppas att andra biblioteksvänner i Sverige också vill bidra. Självklart går varje krona direkt till de enskilda familjerna, inget stannar på vägen.

Jag pratade idag med Gisela på telefon och hon berättade att myndigheterna förklarat att hon inte skulle få besöka Hector i fängelset förrän hon uppförde sig väl och slutade fördöma förtrycket. ”Det kommer att dröja länge innan vi träffas”, förklarade hon. ”Men vad ska jag göra? Jag måste ju berätta om vad som händer.”

Med en förhoppning om stöd till Kubas fria bibliotek

Erik Jennische
Generalsekreterare Silc
erik.jennische@liberal.se
tel: 08 209452

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: