Diktaturer firar MR-dagen på sitt eget sätt

Har ingen aning om detta publicerades någonstans. Men det handlar om MR-dagen den 10 december 2000. I efterhand är det kanske mest intressant som exempel på hur demokratirörelsen har arbetat länge.

Diktaturer firar mr-dagen på sitt eget sätt

Den 10 december firar man världen runt de mänskliga rättigheternas dag. Många mr-kämpar känner sig då särskilt inspirerade att hävda sin rätt att kräva respekt för de 31 artiklarna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Den kubanska regeringens agerande i samband med detta högtidliga datum tjänar som ett belysande exempel.

Elizardo Sánchez Santa Cruz, ordförande i Kubanska komission för mänskliga rättigheter och nationell försoning, informerade genom de oberoende journalisterna Ricardo González och Alida Viso Bello att de kubanska myndigheterna inför den 10 december arresterade mer än hundra mr-aktivister inom loppet av 72 timmar (cubanet.org 001212). Aldrig tidigare hade så många arresterats på så kort tid.

Aktionen visar på regimens paranoida inställning till demokratirörelsen.

Trots arresteringsvågen, lyckades dock flera organisationer i demokratirörelsen hedra MR-dagen med olika aktiviteter: Studiecirklar, konferenser, föreläsningar, utdelning av MR-deklarationen genomfördes i flera olika provinser. Dessutom klädde sig många i svart, ett symboliskt sätt att kräva frisläppande av landets politiska fångar.

Bland de organisationer som firade de mänskliga rättigheternas dag fanns Consejo Unitario de Trabajadores Cubanos (oberoende fackföreningsrörelse, vars generalsekreterare Pedro Pablo Alvarez Ramos sitter fängslad sedan den 12 oktober), Colegio de Pedágogos Independientes (oberoende lärare), Colegio Médico Independiente (oberoende läkare), Corriente Socialista Democrática Cubana (socialdemokrater), Partido Solidaridad Democrática (liberaler), mm.

MR-dagen visade därmed också att regeringen inte längre kan kväva demokratirörelsen som den skulle vilja.

När allt kommer omkring är det dock förståeligt att Castro sätter igång sitt repressiva maskineri mot oliktänkande och oppositionella. Såväl Kubas envåldshärskare, som diktatorer på andra latituder vet ju att mr-aktivisterna i slutändan är diktaturernas dödgrävare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: