Onödigt att berätta för turister

Inom den israeliska turismindustrin är förnekelsen av dem som bodde i Palestina före 1948 total.

I Museum of the History of Jerusalem beskrivs hela stadens befolkningshistoria från tidens ursprung, bokstavligen: kanaaniter, judar, romare, judar, romare, byzantiner, mamelucker, araber, korsfarare, araber igen och turkar.

Men när 1900-talet närmar sig är staden tydligen i det närmaste tom, förutom de judar som flyttat dit. Man får se hur hårt kriget 1948 drabbar staden, men sedan inget om de demografiska konsekvenserna. Inte heller får man reda på vad ockupationen av östra Jerusalem sedan 1967 har fört med sig för dem som bor, eller bodde där.

Även i Jaffa i södra Tel Aviv blundar institutionerna för att där fanns människor före kriget 1948. Turistministeriets guidade turer fokuserar helt på det bibliska i denna hamnstad, och berättar inte att den tidigare beboddes av framförallt araber.

Inte heller får man veta att Jaffa inte ingick i det Israel som FN:s delningsplan föreslog. Det gör inte heller filmen om stadens historia på det lilla museet. Informationstavlorna berättar istället om ”the Liberation of Jaffa by Jewish underground Haganah and Irgun Zve’I Leumi (”Erzel”) forces”.

Guiden beskriver till och med den gamla bazaaren, eller souquen, som en ”flea-market”, ett hån mot sekler av arabisk handelstradition.

När jag i slutet på den flera timmar långa turen frågar guiden vad som hände med människorna som bodde i staden före 1948, säger hon först att de var få och att britterna under mandatet allvarligt hade försakat stadens utveckling. Men när jag frågar hur många de var, fnyser hon och säger: ”I’ve heard everything between 70 000 and 120 000.” Inget mer.

En rimlig ambition hos ett stadsmuseum i en demokratiskt styrd stad är att berätta hur invånarna har drabbats av Jerusalems respektive Jaffas historia. Annars är historieskrivningen inget annat än propaganda.

Men på detta område är förstås inte Israels turistministerium mycket sämre än många andra. Hur ofta berättar till exempel det grekiska turistministeriet om fördrivningen av hundratusentals turkar och slaver från södra Makedonien under decennierna före och efter Andra världskriget? Och hur många svenskar blir indignerade av att det inte gör det?

2 kommentarer till Onödigt att berätta för turister

  1. Mia skriver:

    Hej Erik!

    Jag har andra exempel på avsaknad av information till turister. När jag besökte Israel Museum i våras hade man en – i sig gripande – tillfällig utställning som hette ”Looted Art from the Holocaust”, med konst som stulits från judiska familjer under förintelsen. Utanför utställningslokalen fanns några antika golv som man hämtat från byggnader runt om i ”Israel”. Enligt vad jag kunde se kom några av golven från de ockuperade palestinska områdena. Men det syntes inte på kartorna, som inte hade markerat gränsen till de ockuperade områdena. På kartan kallades hela området Israel. Lite märkligt att muséet inte ens verkade reflektera över att de antika golven kanske tillhörde någon annan (särskilt med den tillfälliga utställningen i åtanke), och inte heller bemödade sig med att informera sina besökare om att stora delar av territoriet är ockuperat…

  2. ertigo skriver:

    Vad som är, och vad som inte är Israel, är onekligen den stora frågan. Återkommer om detta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: