”Varelaprojektet – Radikal utmaning” – Kuba inifrån, KIC 2005

Under 2005 skrev Henrik G Ehrenberg boken Kuba inifrån med ambitionen att låta Oswaldo Payá berätta om Varelaprojektet och hur han och hans parti MCL arbetar. Publikationen var ett samarbetsprojekt mellan KIC och Silc. Något år senare publicerades boken även på engelska.

Jag skrev en artikel i boken om hur Varelaprojektet är förankrat i den kubanska konstitutionen och lagstiftningen. Förhoppningen var att visa hur konstruktivt projektet är.

”Varelaprojektet – Radikal utmaning” – Kuba inifrån, KIC 2005

Erik Jennische

Det verkligt radikala med Varelaprojektet, och som gör det till en föregångare i arbetet för demokrati på Kuba, är att det utmanar det kubanska statsskicket utifrån dess egna centrala dokument. Det sätter makten över staten i medborgarnas händer, och förklarar i inledningen: ”Republiken Kubas konstitution garanterar medborgarna rätten att föreslå förändringar i lagstiftningen, och erbjuder tillvägagångssättet för att folket suveränt och demokratiskt genom en folkomröstning ska bestämma över förändringarna och innehållet i lagarna.” Men det viktigaste är kanske ändå att projektet utmanar regeringen med frågan, vågar ni följa era egna regler?

Efter cocktail-kriget – inför utrikespolitiska debatten 9 februari 2005

Denna artikel skrev jag och Birgitta Ohlsson inför den utrikespolitiska debatten i riksdagen 9 februari 2005. Förhoppningen var att få utrikesminister Laila Freivalds att prata tydligt om Kuba och kommentera de eftergifter som EU gjorde i relation till Kubas regering sommaren 2004. Jag vet inte om artikeln publicerades, men svaret på frågan om hon kommenterade Kuba finns här.

Sveriges stöd till demokratiaktivister på Kuba

Idag onsdag ska utrikesminister Leila Freivalds inför riksdagen försvara Sveriges svek mot demokratiaktivisterna på Kuba. I debatten om den utrikespolitiska deklarationen måste hon försvara varför hon och resten av EUs ministerråd i slutet av januari beslutade att upphäva den gemensamma positionen gentemot Kuba som antogs i maj 2003 efter att 75 kubanska demokratiaktivister dömts till sammanlagt 1456 år i fängelse.

Varelaprojektet och våren 2002 – opublicerad

Denna artikel skrev jag i juli 2002 för att publicera tillsammans med Cecilia Malmström. Målet var att visa på de framgångar den kubanska demokratirörelsen haft med Varelaprojektet, och förklara att det nu var dags att den svenska regeringen ställde sig bakom demokratirörelsens verksamhet och krav. Den blev dock aldrig publicerad vad jag kan minnas. Jag har inte heller hittat referenser till den på internet. Och den socialdemokratiska regeringen gjorde aldrig något heller.

Varelaprojektet och våren 2002

När det totalitära systemet på Kuba väl rämnar kommer händelserna våren och sommaren 2002 att framstå som några av de viktigaste stegen på vägen dit. Frågan är nu hur Sveriges regering ska förhålla sig till förändringarna: Ska ni fortsätta med den tysta diplomatin, spara kraftorden till enskilda möten med den kubanska regeringens representanter och fortsätta betrakta demokratirörelsen som en perifer samling grupperingar som inte kan hålla sams, eller har ni insett att detta knappast givit några resultat på Kuba de senaste 43 åren?

Oswaldo Payás besök i mellandagarna 2002

Helt utan förvarning ringde Oswaldo Payá någon dag efter jul 2002 och frågade om vi kunde ta emot honom i Stockholm redan före nyår. Tillsammans med Kristdemokraternas internationella centrum, KIC, ordnade Silc snabbt ett program med besök hos dåvarande kabinettssekreterare Hans Dahlgren och i Riksdagen, tillsammans med några tidningsintervjuer.

2002 arbetade Silc även med att nominera Oswaldo Payá till Nobels fredspris. Nedan följer Lars Leijonborgs nomineringsbrev till Nobelkommittén.

Varför får Kubas demokrater inget stöd? – Omvärlden nr 7, oktober 2004

Det svenska stödet till demokraterna på Kuba har alltid varit mycket tvehågset. I frustration över det skrev jag denna artikel i Sidas tidning Omvärlden i oktober 2004. Artikeln behandlar bland annat det stöd som Sverige givit de senaste åren, och som beskrivs som demokratibistånd, och vilka principer det svenska stödet borde följa istället. En stor del av mina argument kommer från en mycket intressant brevväxling mellan Vaclav Havel och Oswaldo Payá Sardiñas som publicerades i Journal of Democracy.

Artikeln fick inte några konsekvenser direkt, men Göran Holmqvist, chef för Sidas avdelning för Latinamerika och Karin Rohlin från ambassaden i Havanna, svarade i samma nummer. (Sidas svar) Hur det svenska stödet ska leda till de radikala förändringar som behövs för demokratiska förändringar lyckades de dock inte förklara.

Varför får Kubas demokrater inget stöd?

– Omvärlden nr 7, oktober 2004

Nu har det gått ett och ett halvt år sedan den kubanska regeringen bevisade att den faktiskt känner sig allvarligt hotad av demokratirörelsen i landet. I april 2003 dömdes 75 demokratiaktivister till 1456 år i fängelse, sedan dess har ytterligare ett tiotal personer har dömts till långa straff.

¡No te Hagas el Sueco! ¿Qué se Puede Exigir de los Europeos que Trabajan por Cuba?

Esta ponencia la presenté en la mesa sobre Colaboración y Sociedad Civil en Cuba, del III Congreso Cultural Cubano Con Cuba en la Distancia, Cádiz, España (8-12 de noviembre 2004).

¡No te Hagas el Sueco! ¿Qué se Puede Exigir de los Europeos que Trabajan por Cuba?

La primera vez que me lo preguntaron fue en Argentina, los meses iniciales del año 1989. Entonces no entendía nada del castellano, ni las cuestiones más básicas, y menos, obviamente, cuando guiñando el ojo me indagaron si conocía la expresión ”No te hagas el sueco”.